Vaccin – en verklig framgångssaga

Vaccination anses vara en av de största framgångarna i modern medicin.

Med enkla medel kan man förhindra ett antal livshotande och invalidiserande sjukdomar.

Forskning visar att stora vaccinationsprogram har lett till en betydande minskning av barnadödligheten. Flera sjukdomar som har utgjort stora folkhälsoproblem har utrotats, eller är nästan utrotade, tack vare vaccinering av stora folkgrupper.

Vaccination har fått ett ökat fokus nyligen på grund av flera lokala sjukdomsutbrott runt om i världen, som kunde ha undvikits om fler personer hade vaccinerats. Just nu är det mässlingsutbrott som omtalas mest. Innan mässlingsvaccinet kom till Norge dog flera barn varje år av sjukdomen i vårt land. Det senaste registrerade dödsfallet skedde 1989.

Vaccinets historia tog sin början för över 200 år sedan. I slutet av 1700-talet observerade brittiske Edward Jenner att människor som hade haft kokoppor inte fick smittkoppor. Tack vare denna upptäckt lyckades han utveckla det första smittkoppsvaccinet. Sedan dess har det varit möjligt att successivt utveckla nya vacciner mot ett ökande antal gamla och nya sjukdomar. Idag finns det mer än 25 bra vacciner.

Principen bakom vaccination är att man utgår från själva sjukdomen. För vaccinproduktion använder man vanligtvis antingen döda eller väldigt försvagade virus / bakterier, oskadliggjorda bakterietoxiner eller varianter av genteknik.

Vaccinet verkar genom att stimulera kroppens immunförsvar att producera antikroppar mot sjukdomen. På det sättet blir man immun mot sjukdomen utan att ha haft själva sjukdomen.

Vacciner kan ha biverkningar, även om dessa är sällsynta. Vissa personer kan få en allergisk reaktion mot någon av vaccinets beståndsdelar. En sådan reaktion uppkommer vanligen inom några minuter. Detta är anledningen till att du måste vänta en halvtimme efter en vaccination innan du kan lämna mottagningen. Andra kan få en allmän sjukdomskänsla dagarna efter vaccinationen. Typiska symptom är feber, sjukdomskänsla eller ömhet kring vaccinationsstället. Andra möjliga biverkningar rapporteras till myndigheterna, som noggrant följer upp och utreder dessa.

Det finns ett stort antal vaccinmotståndare i världen. En del vill inte vaccinera sig av religiösa skäl. Andra är rädda för biverkningar. Vissa är emot alla typer av vaccination, medan andra är emot enskilda vacciner eller vaccinationsprogram. Skeptiker över hela världen har refererat till en förfalskad forskningsstudie från 1998 som påstår att MMR-vaccin skulle kunna ge autism. Det finns fortfarande många som tror på studiens slutsatser. I Norge växte motståndet under den omfattande vaccinationen mot svininfluensan.

Det finns ett antal konspirationsteorier om vacciner, men de motbevisas gång på gång av forskning.

Produktionen av vacciner sker under extremt kontrollerade förhållanden, hos de största och mest framstående läkemedelsbolagen. Vaccinerna kontrolleras enligt strikta rutiner och genomgår en högkvalitativ prövning, så att de vacciner som kommer ut på marknaden är så säkra som möjligt. Dessutom har myndigheterna egna vaccinationskontroller, vilket garanterar extra hög säkerhet och effektivitet.

Vaccinationernas största framgång, nämligen utrotning av sjukdomar, hotas nu i ett antal områden. Vaccin förhindrar sjukdom hos en enskild individ men det övergripande målet med massvaccinationer är utrotning av sjukdomar. Detta har man lyckats med, för några sjukdomar, bland annat för den dödliga sjukdomen smittkoppor, som ger vanprydande ärr. Första steget på vägen är att uppnå flockimmunitet. Detta innebär att om väldigt många människor vaccineras kommer sjukdomen inte att nå de få som inte är vaccinerade, t.ex. på grund av medicinska skäl.

Man arbetar också målmedvetet med utveckling av nya vacciner. Man har kommit långt med utvecklingen av ett malariavaccin, även om det finns många utmaningar med detta arbete. Malaria dödar miljontals människor varje år. Detsamma gäller framtagandet av ett vaccin mot hiv, vilket hittills visat sig vara svårt att hitta säkra och effektiva vacciner mot. Man jobbar också hårt med att förbättra vaccinet mot tuberkulos, BCG. Utvecklingen inom genteknikområdet har givit forskarna nytt hopp.

Hälsovårdsmyndigheter i alla länder uppmuntras att se till att få en så hög vaccinationsprocent som möjligt för att uppnå flockimmunitet. Målsättningen är då att kunna utrota så många sjukdomar som möjligt. Detta kräver att det ges god och kvalitetssäker information till alla som är skeptiska. Vaccination är en stor vinst för den enskilda individens hälsa och för världshälsan, i förhållande till den mycket låga risk det medför. Man måste vädja till världens invånare att visa solidaritet, för en god hälsa för alla på vår planet.