Stroke – minuterna räknas

Den globala sjukdomsbördan förändras ständigt. För bara några år sedan var det infektionssjukdomar som skördade flest liv i världen, men de senaste åren har så kallade icke-smittsamma sjukdomar tagit över förstaplatsen bland de sjukdomar som kräver flest liv. En ökande andel rökare och livsstilsförändringar sägs vara en stor del av orsaken, och gemensamt för de båda sjukdomar som årligen kräver flest liv runt om i världen, hjärtsjukdomar och stroke, är att de primärt drabbar kroppens blodådror. I detta blogginlägg ska vi titta närmare på stroke.

a people diagnose the earth

Gemensamt för de sjukdomar som drabbar blodådrorna är att den vanligaste orsaken är åderförkalkning, eller ateroskleros som det heter på latin. Vid åderförkalkning skadas insidan av blodådrorna, som «förtätas» genom att det bildas fettavlagringar. Riskfaktorer för att detta ska hända är hög ålder, rökning, högt blodtryck, diabetes och högt kolesterol.

Artery problem with clogged arteries and atherosclerosis disease medical concept with a three dimensional human cardiovascular system with blood cells that blocked by plaque buildup of cholesterol as a symbol of vascular diseases.

På bilden ser du fettavlagringen i gult. Den finns på insidan av blodåran.

Stroke är en samlingsterm för de sjukdomar som leder till en varaktig störning i blodförsörjningen till en del av hjärnan. I de allra flesta fall, cirka 85-90 %, rör det sig om en blodpropp, medan hjärnblödning är en mindre vanlig orsak. Blodproppar kan antingen bildas lokalt i hjärnan (trombos), eller genom att en blodpropp vandrar från hjärtat eller från blodådrorna på halsen till hjärnan (emboli).

Brain stroke : 3d illustration of the vessels of the brain and causes of stroke

Det mörka området visar den del av hjärnan som har förlorat sin blodförsörjning.

Oavsett om det är en blödning eller en blodpropp som orsakar stroke, leder det till att en större eller mindre del av hjärnan förlorar sin blodförsörjning och då dör hjärncellerna i det aktuella området. Det är detta som ger upphov till symptomen, som kan se mycket olika ut beroende på vilken del av hjärnan som har drabbats. Om man misstänker att man själv eller någon i ens närhet har drabbats av stroke, är det viktigt att komma till läkare så snabbt som möjligt. Detta gäller även om symptomen skulle försvinna snabbt igen, eftersom det kan vara en förkänning. En bra minnesregel kallas AKUT:

Ansikte: Försök att le. Om din mun är sned eller om ena mungipan hänger ner, kan det bero på en stroke.

Kroppsdel: Försök att sträcka fram båda armarna, och vrid sedan handflatorna uppåt. Om en av armarna sänker sig, inte kan hållas stilla eller är okoordinerad, kan det vara tecken på en stroke. Förlamning, domning och nedsatt styrka i ena halvan av kroppen är vanliga symptom på en stroke.

Uttal: Har din talförmåga förändrats? Om du talar sluddrigt eller har problem med att hitta rätt ord, kan det vara tecken på en stroke.

Tid: Vid misstanke om stroke bör du läggas in på sjukhus så snart som möjligt. Ring ambulans.

Snabb behandling och eventuell snabb rehabilitering är otroligt viktigt vid en stroke. Vissa personer blir helt återställda, men för andra personer leder skadorna på hjärnan till bestående men. Det går emellertid att helt eller delvis träna upp sig igen. Stroke är absolut vanligast hos personer över 70 år, men kan drabba människor i alla åldrar. Därför är det klokt att hellre uppsöka läkarhjälp en gång för mycket, än en gång för lite.