Kärlkramp – Angina pectoris

Vi kanske ska vara tacksamma för att några av våra vanliga hälsoproblem kan kopplas till vår livsstil och inte bara beror på slumpen.

Därmed kan man i viss mån vara “sin egen lyckas smed” när det gäller egna hälsoproblem. Speciellt när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar finns det många riskfaktorer som man med god kunskap kan kontrollera.
Det viktigaste är ju att vi alla lär oss att leva våra liv, och att leva med oss själva, på bästa möjliga sätt, inte minst om du bär på en viss typ av gener eller har en livsstil som riskerar att göra dig sjuk.

Caregiver talking with happy man in the wheelchair in a nursing house
Följande gäller för oss alla; Den som är fysiskt inaktiv löper dubbelt så stor risk att utveckla kranskärlssjukdomar som den som är fysiskt aktiv – detta gäller både män och kvinnor.

Kärlkramp – Angina pectoris
Angina pectoris är ett tillstånd som beror på minskad syretillförsel till hjärtat. Tillståndet kännetecknas av anfallsvis uppträdande bröstsmärtor.

Hjärtmuskeln är en stark och viktig muskel som kräver konstant tillförsel av blod och syre från sina små blodkärl. Om något av dessa blodkärl, oftast på grund av ateroskleros (åderförkalkning), inte kan leverera tillräckligt med blod, reduceras hjärtmuskelns syretillförsel.

Hos personer med angina pectoris kan sådana anfall inträffa periodiskt och utlösa bröstsmärta som varar i upp till 15 minuter.

Vi skiljer mellan stabil och instabil angina pectoris. Vid stabil angina pectoris uppstår bröstsmärtorna under aktivitet och avtar i vila. Vid instabil angina pectoris kan bröstsmärtorna uppkomma oberoende av aktivitetsnivå, även i vila.

Riskfaktorer är arv, rökning, fetma, diabetes, högt blodtryck och högt kolesterol. Ålder är också en viktig riskfaktor, där vi ser ökad frekvens av tillståndet hos män över 40 år och kvinnor över 50 år.

Vid misstänkt angina pectoris är det viktigt att kontakta en läkare för undersökning, eftersom tillståndet ökar risken för allvarlig hjärtsjukdom, som t.ex. hjärtinfarkt.

Symptom på kärlkramp
Bröstsmärtor av kramande eller åtstramande karaktär, som varar i upp till 15 minuter, är klassiska symptom.

Typiska symptom på angina pectoris är obehag eller smärta som är lokaliserad bakom bröstbenet, som utlöses av fysisk ansträngning och försvinner efter 2–15 minuters vila.

Bröstsmärtorna beskrivs ofta som kramande och åtstramande och vissa personer kan också uppleva att smärtan strålar ut mot nacken, käken eller vänster axel / arm.

Kvinnor kan oftare än män uppvisa andra symptom med varierande smärttröskel, smärta under brösten, hjärtklappning eller skarpa, stickande smärtor som inte alltid påminner om de mest klassiska symptomen.

Äldre människor och patienter med diabetes uppvisar ofta symptom som t.ex. tung andning vid ansträngning, svaghet och svettning.

Kramperna utlöses lättare vid ansträngning efter en måltid och när det är kallt ute. Därför kan det vara en prövning för hjärtat att lämna det varma vardagsrummet och gå ut i den kalla vinterkylan, för att t.ex. hugga ved till öppna spisen.

Behandling och förebyggande av kärlkramp
En hälsosam livsstil och medicinering är centralt både för förebyggande och behandling av angina pectoris. Kirurgi kan också bli aktuellt.

Målet med behandlingen är att stoppa vidare utveckling av ateroskleros (åderförkalkning) och stabilisera sjukdomen.

Rökstopp, en hälsosam kost med en liten mängd ohälsosamt (mättat) fett och måttlig fysisk aktivitet är mycket viktiga åtgärder vid självbehandling av angina pectoris.

Alla patienter bör också få en medicinsk basbehandling. Bland annat skall man ha nitroglycerin tillgängligt, vilket finns både i tablettform, som placeras under tungan, och i sprayform. Din läkare kommer att informera dig om hur du ska använda detta preparat vid ett anfall.

Utöver detta kommer din läkare att ge optimal behandling inriktad mot att påverka eventuella ytterligare riskfaktorer, till exempel behandling av högt blodtryck, diabetes eller högt kolesterol.

I vissa fall kan det bli aktuellt med ett kirurgiskt ingrepp. En sådan metod kallas PCI. Det är en snabb och effektiv metod som inte kräver narkos.

Här går man in i hjärtat via andra blodkärl i armen eller låret och öppnar sedan upp det kranskärl som har en förträngning.

En annan kirurgisk metod kallas bypassoperation. Detta är en stor hjärtoperation som kräver full narkos, under vilken det förträngda kärlet byts ut mot ett annat, friskt kärl.

Undersökning och diagnos
Funny nurse woman listening heart isolated on white background
En klassisk genomgång av patientens sjukdomshistoria, i kombination med ett arbets-EKG, gör att läkaren i de allra flesta fall kan ställa en korrekt diagnos.

Det är främst genomgången av sjukdomshistorien som ger läkaren möjlighet att ställa diagnosen. Som ett extra diagnostiskt verktyg kan man utföra ett arbets-EKG.

Det är ett test som tittar på hjärtats aktivitet under fysisk ansträngning (cykling på en träningscykel). Hjärtspecialister tolkar då patientens EKG, som säger något om hur hjärtat fungerar under belastning.

Om man har god effekt av nitroglycerinspray eller tabletter under anfall, styrker detta diagnosen ytterligare.

Prognos för kärlkramp
Angina pectoris ökar risken för att drabbas av hjärtinfarkt och hjärtsvikt, men med korrekt behandling är prognosen god.

Prognosen beror på sjukdomens allvarlighetsgrad, men en hälsosam livsstil och optimal läkemedelsbehandling har vanligtvis god effekt vid angina pectoris.

Den viktigaste åtgärden man kan vidta själv är att sluta röka. Vid effektiv behandling är prognosen god, både på kort och lång sikt.

Vid allvarlig sjukdom eller otillräcklig behandlingseffekt är hjärtinfarkt och hjärtsvikt de vanligaste komplikationerna.

Fakta om Angina pectoris:

  • Kärlkramp ger bröstsmärtor av kramande eller åtstramande karaktär.
  • Smärtorna går vanligtvis över inom 15 minuter.
  • Smärtorna förvärras vid ansträngning och avtar i vila.
  • Nitroglycerin gör att smärtorna avtar tämligen omgående.
  • Kärlkramp, eller angina pectoris, som det också kallas, orsakas av förkalkningar i blodkärlen som transporterar syre till hjärtat.
  • Med korrekt medicinering och en hälsosammare livsstil är det fullt möjligt att minska allvarlighetsgraden av kärlkramp.

Retired woman with her walking stick