Hjärtflimmer-förmaksflimmer

Vid hjärtflimmer får man snabba och oregelbundna sammandragningar i hjärtats förmak, vilket gör att blodet inte transporteras vidare som det ska och kan klumpa ihop sig och bilda små blodproppar.

Hjärtflimmer, eller rättare sagt förmaksflimmer, ger vanligtvis upphov till oro/obehagskänslor i bröstet, hjärtklappning, tung andning och trötthet, men många upplever inga symtom. Vid en kontroll av pulsen kan läkaren ofta känna oregelbundna hjärtslag, men en säker diagnos kan endast ställas med hjälp av EKG. Det finns ett antal olika behandlingar som består av medicinering och/eller elkonvertering (kontrollerad elchock) för att återfå normal hjärtrytm. De flesta behandlas med livslång medicinering och de allra flesta måste även använda blodförtunnande läkemedel.

Hjärtats elektriska system (retledningssystemet) börjar automatiskt i höger förmak (atrium) och sprider sig ut i hjärtat till vänstra förmaket och till båda kamrarna (ventriklarna). Normalt leder en elektrisk impuls till sammandragning av förmaken och till en sammandragning i huvudkamrarna, och därmed till en pulsvåg. Vid hjärtflimmer föreligger emellertid ett elektriskt kaos i förmaken och därmed drar de inte längre ihop sig som de borde.

Hjärtflimmer/förmaksflimmer kan komma anfallsvis, pågå under en period (dagar eller månader), eller vara konstant. Förekomsten ökar med stigande ålder.

 

Symptom på hjärtflimmer

Som tidigare nämnts är det många som lider av hjärtflimmer utan att ha några påtagliga besvär. Andra kan ha symptom som kan upplevas som obehagliga och skrämmande. Många märker inte att de har förmaksflimmer, även om de flesta har tydliga symptom. De känner ofta hjärtklappning med snabb och ojämn, oregelbunden hjärtrytm och kan ha svårt att andas. Nästan alla märker att de har mindre uthållighet och får ökade problem vid fysisk aktivitet. Det kan leda till både bröstsmärtor, yrsel, ångest, inre oro och i vissa fall svimning. Många upplever att hjärtflimmer kommer och går, det vill säga, rytmstörningarna är inte närvarande hela tiden.

 

Behandling och förebyggande åtgärder

Hjärtflimmer behandlas olika beroende på hur länge flimret har funnits. Vid nytillkommet hjärtflimmer bör patienten omgående skickas till sjukhus. Om flimret inte har pågått mer än en till tio dagar kan man på sjukhus snabbt få hjärtat att återgå till normal rytm. Detta görs genom att skicka en strömstöt genom hjärtat, så kallad elkonvertering. Patienter som får sådan behandling sövs först. Vid anfallsvis uppträdande hjärtflimmer finns det tekniker som kan få kamrarna att slå normalt igen.

En teknik du kan använda är att hålla för näsan och munnen medan du trycker ut luft ur dina lungor (Valsalvamanöver). Andra kan få effekt av att utlösa kräkreflexen. Ett annat knep är att massera blodkärlen på nacken, så kallad karotismassage. Om hjärtflimret har varat i mer än två dagar måste blodet förtunnas innan elkonvertering kan utföras. Då behandlas du med blodförtunnande läkemedel i två till tre veckor innan du återvänder till sjukhuset för behandling. Anledningen till detta är att man vill vara säker på att det inte finns några blodproppar i hjärtat när man behandlar med el. Om man har haft hjärtflimmer under lång tid kommer elkonvertering inte att hjälpa, eftersom flimret då snabbt kommer tillbaka. För dessa patienter är det lämpligt att ge mediciner som återställer normal hjärtrytm samt blodförtunnande behandling. En ofta använd metod vid behandling av förmaksflimmer är ablationsbehandling. Det är ett ingrepp där man för in elektroder i hjärtat för att försöka hitta de elektriska signaler som utlöser det elektriska kaoset och blockera dessa triggerpunkter. Detta kan vara en effektiv behandling, men återfall inträffar och det är en väldigt resurskrävande behandlingsmetod.  Många patienter med hjärtflimmer har dessutom hjärtsvikt. Behandlingen av dessa patienter är krävande och ofta krävs bedömning och behandling av en hjärtspecialist.

 

Undersökning och diagnos

Hjärtflimmer ger ett karakteristiskt EKG.

Elektrokardiogram (EKG) är en undersökning där man mäter hjärtats elektriska aktivitet. Om ett EKG tas medan patienten har symtom kommer en läkare snabbt att kunna avgöra om det rör sig om hjärtflimmer. När patienten berättar om sina besvär och symptom misstänker läkaren ofta hjärtflimmer, även innan ett EKG har tagits. Läkaren kommer också ofta att göra en undersökning med mätning av puls och blodtryck, lyssna på hjärtat och lungorna, leta efter stora blodådror på halsen och kontrollera om patienten har svullna ben.

 

Orsak till hjärtflimmer

Hjärtflimmer (förmaksflimmer) kan ha en mängd olika orsaker.

Den vanligaste är hjärtsjukdom, antingen på grund av högt blodtryck eller en skada på hjärtat och hjärtklaffarna. Det är vanligt att hjärtflimmer uppstår efter angina och hjärtinfarkt. Även personer med låg ämnesomsättning, fetma och diabetes kan ha ökad tendens att få hjärtflimmer. Detsamma gäller patienter som lider av lungsjukdomar som KOL. Alkohol är ett känt gift för hjärtat, och ett högt intag kan också orsaka hjärtflimmer. I närmare 30 % av fallen hittar läkaren ingen tydlig orsak. Hjärtflimmer hos 40-50-åringar som genomför stora kraftprov som ultratävlingar och maratonlopp har fått stor uppmärksamhet de senaste åren. Man är lite osäker på varför yngre personer som tränar mycket konditionsträning får hjärtflimmer, men man tror att stora blodvolymer som kommer in i hjärtat kan trycka på förmakens väggar och skapa kaos hos hjärtats elektriska signaler, och därmed utlösa hjärtflimmer. Personer med ett i övrigt helt friskt hjärta kan också få tillfälligt hjärtflimmer.

Vid kroniskt hjärtflimmer är orsaken ofta en annan, underliggande sjukdom.

 

Prognos för hjärtflimmer

Prognosen varierar beroende på om hjärtflimret är övergående eller inte.

Vid övergående hjärtflimmer är prognosen god, och ofta går det över av sig självt. Om hjärtflimret har uppstått som en följd av en annan sjukdom, kan det försvinna när orsaken behandlas. Ihållande hjärtflimmer är inte sällan en sjukdom som man måste leva med resten av sitt liv. Obehandlat hjärtflimmer medför ökad risk för blodpropp och stroke. Vid behandling med blodförtunnande mediciner finns en viss risk för blödning.

 

Fakta om hjärtflimmer

  • Vid hjärtflimmer får man snabba och oregelbundna sammandragningar i hjärtats förmak.
  • Hjärtflimmer ger vanligtvis upphov till oro/obehagskänslor i bröstet, hjärtklappning, tung andning och trötthet, men många upplever inga symtom. En säker diagnos ställs med hjälp av EKG.
  • Hjärtflimmer behandlas på olika sätt beroende på vad som är orsaken till flimret.
  • Obehandlat hjärtflimmer medför ökad risk för blodpropp.