Hälsotips vid förstoppning

Det är ingen överdrift att säga att tarmen är vårt mest bortskämda och egensinniga organ. Tarmen trivs alltid bäst hemma, med den egna välkända toaletten i närheten.

Semester, flygresor och vistelser på tjusiga hotell står absolut inte högt upp på tarmens önskelista. Utdragna kvällar framför TV:n är heller ingen höjdare, men däremot uppskattar tarmen alltid en trevlig långpromenad.

När det gäller mat är den också mycket tydlig med att det endast är en sund kost som gäller. Den önskar sig frukt och grönt dagligen och när det gäller bakverk och bröd är det bara produkter som är bakade på grovt mjöl som håller tarmen på riktigt gott humör.

Dessutom önskar den sig ett rikligt vätskeintag, helst gott vatten. Det kanske bästa av allt är friskt, klart fjäll- eller källvatten.

Obehag

Förstoppning kan enkelt förklaras som en obehagligt hård avföring som kommer sällan. Förstoppning definieras som mindre än tre avföringar per vecka under en period på mer än två veckor.

Om man inte upplever något obehag, och avföringen inte är hård, anses detta vara en normal tarmfunktion för en enskild person, under förutsättning att det inte föreligger ytterligare besvär.

Med andra ord finns det en stor variation i avföringsmönster mellan olika personer. Vissa har avföring två gånger om dagen och andra har avföring en gång i veckan. Vad som kan anses utgöra förstoppning är därför starkt beroende av hur personens normala avföringsvanor ser ut.

Om man har avföring sällan, men inte själv upplever det som problematiskt, finns ingen anledning till oro.

Motsatsen till diarré
Förstoppning är motsatsen till diarré. Medan den senare beror på vätskeansamling i tjocktarmen är orsaken till förstoppning att tjocktarmens innehåll har stannat kvar där så länge att all vätska har sugits upp.

Resultatet är hård avföring som är svår att pressa ut. Förstoppning kan också orsakas av att någonting täpper till avföringspassagen eller stör de annars rytmiska sammandragningarna av tarmen.

Trög mage är vanligt förekommande
Nästan alla människor lider då och då av trög mage, i synnerhet äldre personer. Att avföringen blir hård beror på att den rytmiska sammandragningen av tjocktarmen, som normalt pressar maten genom systemet, inte fungerar optimalt.

Resultatet blir att avföring samlas i tjocktarmen; och ju längre avföringen stannar kvar i tarmen, desto mer vätska sugs upp från den, och desto hårdare blir den. Till slut gör emellertid den uppsamlade avföringens tyngd att den inre ringmuskeln slappnar av och öppnar sig, och vi känner att vi behöver gå på toaletten.

Barn har, av olika orsaker, ofta en tendens att hålla tillbaka avföringen. Om detta blir en vana kan barnet komma in i en ond cirkel, där förstoppning blir mer regel än undantag.

Ändrade avföringsvanor hos äldre personer, med växelvis diarré och förstoppning, bör undersökas närmare, eftersom det kan bero på en tumör i tjocktarmen.

Förstoppning kan även vara ett symptom på depression eller nedsatt ämnesomsättning. De flesta högeffektiva smärtstillande läkemedel på marknaden (inklusive morfin och kodein) kan också orsaka förstoppning, vilket kan vara ett problem för personer med kronisk smärta.

Irritabel tarm (IBS) kan också ge förstoppning, vilket är ett vanligt förekommande problem hos gravida. Personer som äter en kost med lågt fiberinnehåll får också lätt förstoppning.

Vidare utvecklar sängliggande sjukhuspatienter ofta förstoppning, då otillräcklig fysisk aktivitet leder till att tarmen inte stimuleras.

Symptom
Förstoppning ger en obehagligt hård avföring som kommer sällan, och i vissa fall kan vara blodblandad, samt uppblåsthet och smärta.

Vad som räknas som sällan beror på hur ofta man vanligtvis har avföring. Begreppet “sällan” betyder alltså mer sällan än man normalt har avföring.

Hård avföring kan vara ett tecken på att allt inte står rätt till. Den hårda avföringen kan leda till stopp i tarmen, ofta i kombination med ökad mängd luft och magsmärtor. Vissa personer kan vid förstoppning få sådana kraftiga spänningar i bukhålan att de kräks.

Högt tryck i ändtarmen vid hård avföring kan ge hemorrojder och sprickor i ändtarmsöppningen. Äldre personer som lider av förstoppning och blodig avföring måste utredas vidare.

Om förstoppning uppkommer samtidigt som magregionen blir uppblåst och smärtar, bör man snarast söka läkarvård.

Behandling och förebyggande åtgärder
En fiberrik kosthållning, fysisk aktivitet och ett tillräckligt vätskeintag är viktigt för att upprätthålla en normal tarmfunktion. Vid mer komplicerade fall kan man behöva använda laxermedel.

Vid alla former av förstoppning rekommenderas att man ökar mängden fysisk aktivitet och ser till att röra sig så mycket som möjligt, i den mån man kan. Det är också viktigt att få i sig ordentligt med vätska samt att gradvis öka intaget av fiberrik kost och se till att man äter regelbundet.

Många människor drabbas av förstoppning när de reser, och det är viktigt att se till att alltid få i sig tillräckligt med vätska och att röra sig så mycket som möjligt. Ibland kan man behöva använda laxermedel.

Andra medel, som t.ex. Laktulos, hjälper till att tillföra vätska till avföringen. Stolpiller kan också ge snabb effekt. Användning av lavemang gör att tarmen töms fullständigt.

Långtidsanvändning av läkemedel som Laktulos, som gör avföringen mjuk, kan leda till att tarmmuskulaturen försvagas, vilket kan göra det lättare att utveckla förstoppning senare. Vid alla former av förstoppning rekommenderas att man ökar intaget av fiberrik kost.

Aktivitet, och regelbundna måltider, kan bidra till att förhindra återfall av förstoppning.

När barn får förstoppning utan någon påtaglig orsak kan det finnas anledning att utreda om det kan ligga känslomässiga orsaker bakom det faktum att avföringen stoppas upp.

  • Fysisk aktivitet
  • Fiberrik kost
  • Rikligt vätskeintag
  • Regelbundna måltider
  • Laxermedel
  • Laktulos
  • Lavemang

Undersökning och diagnostik
Det är sällan nödvändigt att genomföra många undersökningar för att utreda förstoppning. Ett samtal med patienten ger ofta läkaren en tillräckligt god inblick i situationen för att denne ska kunna ställa en korrekt diagnos. I vissa fall är endoskopi nödvändigt för att utesluta sjukdomar.

Det är inte alltid nödvändigt att gå vidare med ytterligare undersökningar vid förstoppning. Ett samtal med läkaren kan vanligtvis avslöja den bakomliggande orsaken. Under samtalet frågar läkaren t.ex. om du känner dig håglös, eller om du inte har varit så fysisk aktiv den sista tiden.

Vidare kan det vara viktigt att undersöka om depression kan vara en bakomliggande orsak, och hos barn är det nödvändigt att klargöra om det är så, att barnet håller tillbaka avföringen. Det är viktigt att kartlägga livsstil och rutiner, eftersom man måste undersöka hur patientens vätskeintag ser ut, om denne äter regelbundet och äter en fiberrik kost, samt om patienten är aktiv.

Det är alltid viktigt att se över läkemedelslistan för att hitta orsaken till förstoppningen. En systematisk genomgång av patientens livsstil och medicinering är ofta tillräckligt för att bestämma orsaken, och därmed föreligger sällan skäl för ytterligare undersökningar.

Om det finns andra underliggande sjukdomar motiverar detta ofta vidare utredning avseende eventuellt nedsatt ämnesomsättning, hormonell obalans samt kroppens saltbalans. Hos äldre personer är det även nödvändigt att utesluta tarmcancer.

I de fall där det finns en underliggande sjukdom, som t.ex. tarmcancer, Crohns sjukdom och ulcerös kolit, är koloskopi en viktig undersökning. Förstoppning ger ofta upphov till hemorrojder och sprickor i ändtarmsöppningen, vilket också leder till att man får blod i avföringen.

Orsaker
Förstoppning kan orsakas av dåliga mat-och dryckesvanor, otillräcklig fysisk aktivitet och stress, men den kan också vara ett av de första tecknen på en underliggande sjukdom.

Förstoppning är vanligt och förekommer ofta hos äldre personer, eftersom tiden det tar för avföringen att passera tarmarna ökar med åldern. Den vanligaste orsaken till förstoppning är livsstilsvanor, t.ex. en kosthållning med ett lågt fiberinnehåll, oregelbundna måltider (exempelvis på resor), inaktivitet och stress.

I synnerhet lågt vätskeintag är en viktig orsak till hård avföring. Ibland kan intag av stora mängder mejeriprodukter också leda till förstoppning.

Förstoppning hos barn orsakas ofta av att de dricker för lite och därmed får hård och vätskefattig avföring. Om man under långa perioder “hoppar över” toalettbesök kan det leda till förstoppning, eftersom avföring som stannar kvar alltför länge i tarmen töms på vätska.

Detta gör avföringen hård, och om barnet upprepade gånger skjuter upp toalettbesöket upphör till sist trängningarna som signalerar att det är dags att gå på toaletten och förstoppningen är ett faktum.

Vid långtidsanvändning av laxermedel som mjukar upp avföringen minskar med tiden de viktiga rytmiska tarmrörelserna, vilket i sin tur leder till ökad förstoppning.

Vid nedsatt ämnesomsättning med brist på hormonet tyroxin arbetar tarmen i ett långsammare tempo än normalt, vilket kan orsaka förstoppning. Inflammatorisk tarmsjukdom, vilket är ett samlingsnamn för Crohns sjukdom och ulcerös kolit, kan också medföra perioder av förstoppning.

Dessa sjukdomar ger ofta växelvis förstoppning och diarré med blod- och slemblandad avföring.

Graviditet medför ofta förändringar i avföringsmönstret med förstoppning som resultat, p.g.a. nivåförändringar i hormonerna progesteron och östrogen. Den stora livmodern kan också försvåra passagen av avföring genom tarmen.

Tarmcancer kan orsaka förstoppning och det är viktigt att utesluta denna diagnos om det även finns blod i avföringen och patienten har minskat i vikt den senaste tiden. Det är välkänt att flera psykiska sjukdomar kan leda till förstoppning. Bland dessa är depression känd som en vanligt förekommande orsak.

Läkemedel är en vanlig orsak till förstoppning och några av de vanligaste är starka smärtstillande mediciner som innehåller morfin och kodein. Andra läkemedel som orsakar förstoppning är antiepileptika, antikolinergika, antidepressiva, syradämpande medel med kalcium/magnesium och järntillskott.
Dessa är några av de vanligaste läkemedlen som kan leda till förstoppning.

Prognos
Förstoppning är vanligtvis övergående och lätt att behandla med livsstilsförändringar och laxermedel. I vissa fall krävs kirurgi för att öppna en stängd passage.

Förstoppning är vanligtvis övergående och kan behandlas med livsstilsförändringar och laxermedel. Hos unga, friska personer kan enkla åtgärder ofta lösa problemet och besvären kommer inte tillbaka.

Hos äldre kan det ibland vara svårt att undvika återfall. Långvarig användning av laxermedel kan vara nödvändigt och är en bra lösning, även om det tenderar att ge svagare tarmmuskulatur och gör att man lättare får återfall av förstoppning.

Vid förstoppning där det finns en bakomliggande sjukdom kan det ofta uppstå förändringar i tarmens struktur eller i ändtarmsöppningen, som gör det omöjligt att pressa ut avföringen. I sådana fall kan det krävas ett kirurgiskt ingrepp för att öppna upp passagen och eventuellt avlägsna den sjuka vävnaden.

Fakta om förstoppning

  • Förstoppning definieras som mindre än tre avföringar per vecka under en period på mer än två veckor.
  • Hos vissa personer uppfattas inte ett sådant avföringsmönster som obehagligt, och avföringen är inte hård. I sådana fall anses detta vara en normal tarmfunktion för personen, under förutsättning att det inte föreligger ytterligare besvär.
  • Förstoppning innebär att man har hård avföring som kommer mer sällan än normalt.
    Avföringen blir hård eftersom det finns för lite vätska i tarmen. Detta sker när avföringen har stannat kvar i tarmen under lång tid och vätskan har sugits upp.
  • I vissa fall är förstoppning ett tecken på en allvarlig sjukdom, som t.ex. tarmcancer, men vanligtvis har förstoppning andra, ofarliga orsaker.