Gallsten – De största stenarna är ofta de bästa

Gallsten kan ge svår, periodisk smärta (smärta som kommer och går) i den övre delen av buken på höger sida.  Smärtan kan vara förknippad med illamående och kräkningar.

Gallstenar bildas i gallblåsan och består av kolesterol och gallsalter. Var gallstenar lokaliseras beror på stenarnas storlek. De största stenarna är ofta de bästa, eftersom dessa stannar kvar i gallblåsan, och inte hamnar i gallblåsans öppning eller gallgångarna där de kan blockera och orsaka symtom. Gallsten förekommer oftare hos kvinnor före klimakteriet, men därefter är förekomsten bland kvinnor och män ungefär densamma. 

Symtom

Gallsten är hos många en asymtomatisk sjukdom och upptäcks samtidigt som andra magbesvär utreds. Gallsten som blockerar gallblåsan kan ge svåra, periodiska smärtor under höger revbensbåge, som kan stråla ut till höger skulderblad. Smärtorna kommer och går i vågor till följd av att gallblåsan drar ihop sig med stort motstånd, och det är svårt att ligga stilla. Typiskt för gallsten är att detta kommer efter intag av en fet måltid eller på natten. Smärtan kan vara förknippad med illamående och kräkningar. Om man dessutom får feber och frossa, är detta ofta ett tecken på att gallblåsan börjar bli inflammerad.

 

Behandling och förebyggande

Gallsten behandlas i första hand med smärtstillande mediciner. Vid svåra eller återkommande anfall är kirurgiskt avlägsnande av gallblåsan den bästa behandlingen.

Gallsten som inte orsakar symtom, behöver inte behandlas. Vid gallstensanfall ges smärtstillande och antiemetiska läkemedel. För många räcker denna behandling, men på sikt är den mest effektiva behandlingen att avlägsna gallblåsan för att förhindra nya anfall och framtida komplikationer. Om det görs direkt eller några månader efter gallstensanfallet beror på hur skadad gallblåsan är. Avlägsnandet av gallblåsan kan göras med titthålskirurgi eller öppen kirurgi (där buken öppnas).

Om gallstenar har fastnat i gallgångarna och inte i själva gallblåsan, görs en undersökning som kallas ERCP. Det står för ”Endoscopic Retrograd Cholangio-Pancrearticography” och innebär att man med hjälp av ett endoskop som förs ner till tolvfingertarmen och upp i gallgångarna via munnen, kan undersöka och eventuellt avlägsna gallstenar. Om gallstenarna har orsakat inflammation i gallblåsan, ges antibiotika och operation övervägs.

Gravida med gallsten rekommenderas inte operation under graviditeten, då gallstenarna i regel försvinner efter förlossningen samt för att kirurgi under graviditeten medför ökade risker för komplikationer. För att förebygga gallsten, kan man minska övervikt, undvika fet mat och stora måltider.

Undersökning och diagnos

Gallsten misstänks utifrån klassiska symtom och bekräftas med ultraljud. En blockerad gallblåsa utsöndrar även ämnen i blodet, och detta kontrolleras med ett blodprov.

 

Orsak

Gallsten har flera predisponerande faktorer, och fertila kvinnor löper högre risk än kvinnor efter klimakteriet och män. I synnerhet under graviditet, är kvinnor benägna att drabbas av gallsten, när hormonerna som är aktiva under graviditeten, gör att gallblåsan drar ihop sig sämre än den gör i vanliga fall. Övervikt, högt kolesterol, familjemedlemmar med gallstensanamnes, östrogenbehandling för kvinnor under klimakteriet, snabb viktminskning (mer än 1,5 kg per vecka), tillstånd med försämrad upptagning av gallsyra eller ökad destruktion av röda blodkroppar kan alla vara predisponerande faktorer för att utveckla gallsten.

Galla bildas huvudsakligen i levern och består av kolesterol, som blandar sig med gult och grönt färgpigment som kommer från nedbrytningen av gamla blodkroppar i levern. Galla bidrar till att fett kan brytas ned och absorberas från tarmen och in i blodomloppet. Levern producerar och utsöndrar en liter galla om dagen, varav hälften lagras tillfälligt i gallblåsan, medan resten går direkt från levern och in i tolvfingertarmen via ett nätverk av kanaler (gallvägarna). Gallblåsan drar ihop sig för att pressa ned galla i tolvfingertarmen i samband med matintag, och i synnerhet fet mat stimulerar gallblåsan att dra i ihop sig. Om en gallsten blockerar gallblåsan/gallgångarna, har gallblåsan svårt att dra ihop sig, vilket är smärtsamt. Eftersom gallblåsan inte töms, ökar innehållet och väggarna i gallblåsan sträcks ut. Detta kan orsaka dålig blodtillförsel och irritera gallblåsan, vilket kan orsaka inflammation i gallblåsan (kolecystit).

 

Medicinsk prognos

Gallsten som orsakar klassiska symtom och som inte avlägsnas, medför en ökad risk för nya anfall samt även komplikationer vid framtida anfall. Symtomatisk gallsten som inte behandlas genom att avlägsna gallblåsan medför ökad risk för nya gallstensanfall. 25-50 procent kommer att utveckla komplikationer vid nya anfall. Det handlar då om inflammation i gallblåsan, gallgångarna eller bukspottkörteln.