Cancer i leverfläckar/födelsemärken – malignt melanom

Precis som namnet anger är det ett elakartat tillstånd som fruktas av alla, inte minst av alla de som gläder sig över solens många viktiga och positiva egenskaper.

Malignt melanom är en typ av cancertumör som uppstår i hudens pigmentproducerande celler. Denna tumörtyp förknippas vanligtvis med ljus hy och överexponering för UV-strålning.

Förekomsten av malignt melanom i Norge är bland de högsta i världen och fortsätter att öka. Varje år får ca 1500 personer i Norge diagnosen malignt melanom.

Malignt melanom är den näst vanligaste cancerformen i Norge bland personer mellan 15 och 54 år, men för närvarande ökar den mest bland dem som är över 60 år. Cancerformen är dubbelt så vanlig i södra Norge som i norra Norge.

Hos kvinnor var malignt melanom tidigare vanligast på benen men nu förekommer det oftast på rygg och överkropp hos både män och kvinnor.

Risikofaktorer
Den största kända riskfaktorn när det gäller utvecklingen av malignt melanom är ljus hy i kombination med överexponering för UV-strålning. Risken ökar ju fler gånger du har bränt dig i solen. Det finns ett speciellt tydligt samband mellan antalet gånger man bränt sig i solen som barn och utvecklingen av malignt melanom.

UV-strålning kan förstöra pigmentcellernas gener, vilket kan göra att dessa celler senare i livet börjar dela sig och växa okontrollerat.

Det är viktigt att vara medveten om att malignt melanom inte nödvändigtvis behöver uppstå på de områden av kroppen som har exponerats mest för solljus.

Fyra stadier
Malignt melanom delas in i fyra stadier från I till IV , som bestäms av hur djupt ner i huden melanomet går, om cancercellerna har spridit sig till lymfsystemet och om cancern har spridit sig till andra organ.

För tumörer i de tidigaste stadierna är prognosen god. I stadium IV, där cancern har spridit sig till andra organ, är läget mycket allvarligt och prognosen är ofta dålig.

Pigmentproducerande celler finns också i slemhinnorna (mun, näsa, tarmvägg, vagina) och ögonen, vilket innebär att malignt melanom kan uppstå även här, men det benämns då inte melanom.

Symptom


Malignt melanom kan uppstå i ett befintligt födelsemärke, eller i nytillkomna födelsemärken. Som tumregel kan man använda ABCDE-kriterierna vid bedömning av symptom på malignt melanom:

A står för asymmetri (Asymmetry), vilket innebär att födelsemärket inte är regelbundet i formen, och den ena delen av födelsemärket utgör därmed inte en spegelbild av den andra delen.
B står för begränsning (Border), vilket baseras på det faktum att elakartade födelsemärken ofta har ojämna kanter.
C står för färg (Colour). Elakartade födelsemärken kan ändra färg och bli mörkblå eller svarta.
D står för diameter (Diameter) – elakartade födelsemärken ökar ofta i storlek.
E står för förändring (Evolving) – förändring över tid med avseende på storlek, form, färg, yta eller symtom. Alla födelsemärken som ändrar utseende bör undersökas. Malignt melanom bör också misstänkas för födelsemärken som kliar, blöder eller har en stickande känsla.
Om malignt melanom uppstår i ett nytillkommet födelsemärke växer och utvecklas detta ofta snabbt och skiljer sig tydligt från övriga födelsemärken.

Behandling och förebyggande åtgärder
Behandlingen av malignt melanom består i att man avlägsnar alla misstänkta födelsemärken med ett par millimeters marginal till frisk hud och därefter undersöker dessa i mikroskop. Om malignt melanom påvisas måste man avlägsna ett större område av huden runt omkring födelsemärket, samt djupare vävnader.

Lymfkörtlarna som dränerar området måste också kontrolleras, eftersom detta kommer att kunna indikera huruvida cancern har spridit sig eller inte. Vidare behandling består av strålningsterapi och cytostatika (cellgifter).

Personer med känt ärftligt malignt melanom i familjen, och personer med stora födelsemärken (större än två centimeter), bör undersökas regelbundet av hudläkare. Unga personer under 18 år bör undvika att sola i solarier, särskilt personer med ljus hy, rött hår, fräknar, många födelsemärken eller känt malignt melanom i släkten.

Vid solning bör man undvika intensiv vistelse i solen, samt använda solskyddsmedel med hög solskyddsfaktor (minst SPF 15), som skyddar mot både UVA- och UVB-strålning. Solkräm ger inte ett fullständigt skydd mot UV-strålning, och man bör undvika att vistas i solen mitt på dagen när solljuset är som starkast.

Nytillkomna födelsemärken hos personer över fyrtio år bör alltid undersökas.

Undersökning och diagnostik
Malignt melanom diagnosticeras genom att misstänkta födelsemärken avlägsnas och undersöks i mikroskop. För att undersöka födelsemärket kan man inspektera det noga i starkt ljus eller använda ett dermatoskop (ett slags förstoringsglas för undersökning av huden).

Borttagning av födelsemärken som misstänks vara elakartade kan ske hos husläkare. Om malignt melanom påvisas genomförs ytterligare kontroll med avseende på spridning.

Detta görs vanligtvis genom ultraljudsundersökning av levern, samt av lymfkörtlarna som dränerar området där det melanomet är lokaliserat. Dessutom görs lungröntgen.

Orsaker
Malignt melanom förknippas vanligtvis med ljus hy och överexponering för UV-strålning. Det finns ett starkt samband mellan antalet gånger man bränt sig i solen som barn och utvecklingen av malignt melanom. Personer med ljus hy som endast blir röda, inte bruna, vid solning, samt personer med rött hår och fräknar är extra utsatta. Även personer med många födelsemärken, stora födelsemärken eller känt malignt melanom i familjen bör undersökas regelbundet. Frekvent solning i solarier antas också öka risken. Om man tidigare har haft malignt melanom har man ökad risk för återfall.

Prognos
Prognosen är avhängig av hur djupt ned i huden födelsemärket som har utvecklat melanom går, och om cancern redan är spridd när den diagnosticeras.

Malignt melanom delas in i stadier från I till IV . Dessa stadier bestäms av hur djupt ner i huden melanomet går, om cancercellerna har spridit sig till lymfsystemet och om cancern har spridit sig till andra organ.

Stadium I ger bäst prognos och stadium IV har sämst prognos .

Malignt melanom som upptäcks tidigt och inte har spridits till andra organ har en god prognos, med en förväntad femårsöverlevnad på 90 %. Omkring 80% av alla patienter botas om födelsemärket tas bort.

Allt fler får diagnosen malignt melanom och fler och fler får behandling. Om man tidigare har diagnostiserats med malignt melanom har man ökad risk för återfall senare i livet, och bör därför följas upp noga.

Stora framsteg har gjorts de senaste åren. Korrekt kirurgisk primärbehandling botar 80-90 % av patienterna, medan 10-20 % får återfall.

Behandlingen av metastaserande malignt melanom har förändrats signifikant under de senaste 1-2 åren, på grund av kliniska erfarenheter av nya läkemedel.

Fakta om malignt melanom

  • Malignt melanom är en typ av cancertumör som uppstår i hudens pigmentproducerande celler (melanocyter), i de översta hudlagren.
  • De kan uppkomma i befintliga födelsemärken eller i nytillkomna sådana.
  • Malignt melanom förknippas vanligtvis med ljus hy och överexponering för UV-strålning.
  • Malignt melanom kan uppstå överallt på kroppen men är vanligast på rygg och överkropp, hos både män och kvinnor.
  • Födelsemärken som ändrar utseende, eller nytillkomna födelsemärken, bör undersökas av läkare och eventuellt avlägsnas.